Storslagen natur – fantastisk mat. Reykjavik befäster sin position som ett av Europas hetaste resmål.

Text: David Grudd Foto: Elinor Wermeling

Det är något bortom bergen. Bortom dimmorna och molnen. Det är något bakom stjärnan – eller är det verkligen det? Vågorna gungar bestämt. Från relingen och ända bort till den disiga horisonten där topparna reser sig i den täta misten. Vid bergens fötter ligger snö fortfarande på det ännu inte utslagna gräset. Två ensamma buskar. Ett ännu ensammare träd. Annars öde. Helt öde.
– Schön. Wirklich schön, utbrister en tysk kvinna när nästa vik uppenbarar sig bakom den förra.
Precis så. När Island var världens ände hade den ett minst sagt vackert slut.

Det krävdes en valutakris. Och det krävdes ett Game of Thrones. Men sedan var de fast på kroken: turisterna. 2010 hade Island knappt en halv miljon utländska besökare. I fjol var de omkring två miljoner. Remarkabla siffror för ett land med 350 000 invånare. Remarkabla – och nödvändiga för en nation som nyligen var på ruinens brant. Tillströmningen av turister har starkt bidragit till att Island repat sig och kommit på fötter efter finanskrisen. Övriga nordbor har hittat hit, britter och tyskar likaså – och inte minst kineser. Antalet besökare från Kina har fullständigt skjutit i höjden – under tidigare nämnda period har de ökat från 5 000 till långt över det tiodubbla.

Men turismen har sitt pris. Många kritiska röster har höjts på senare år: Hur många besökare klarar Islands stora turistmagnet – naturen – egentligen av innan den tar skada? Många islänningar vill införa ett tak för antalet turister, men en annan lösning tycks ligga närmare till hands. I området intill Reykjaviks nygotiska domkyrka – mellan hamnpromenaden och dammen – ligger stadens två stora samlingsplatser: Ingólfstorg och Austurvöllur. På det förra hyllades Lars Lagerbäcks isländska fotbollslandslag efter framgångarna i EM i Frankrike 2016, på det senare samlas Reykjaviksborna snarare för att visa sitt missnöje. Helt i sin ordning. Det är nämligen här som Alltinget ligger, landets lagstiftande församling som med sina rötter från 900-talet sägs vara världens äldsta existerande parlament.

Där vill nu Islands turistminister, Þórdís Kolbrún Gylfadóttir, lyfta förslaget om en särskild turistskatt. Ingen exakt summa är i skrivande stund fastslagen, men det har talats om någon svensk hundralapp eller två som ska läggas på det ordinarie priset för en biljett till Island. Intäkterna ska sedan användas till att dels bevara den spektakulära naturen, dels förbättra infrastrukturen i öriket.

Falskt alarm. Passagerarna på övre däck lystrar slaviskt till rapporterna i högtalarsystemet. En vikval har skymtats klockan tre. Flocken vaggar från styrbord till babord. En vitnosdelfin klockan nio. Från babord till styrbord. Det går att bli sjösjuk för mindre.

Valsafari är ett populärt, men omtvistat nöje. Aktörerna som kastar loss från Reykjaviks gamla hamn har därför intensifierat sitt hållbarhetsarbete, berättar Sveinn Holmár Gudmunsson. Han arbetar för ett familjeföretag som anordnat turer i vattnen utanför huvudstaden i snart tjugo års tid och som numera även är etablerat i Akureyri, den största staden på norra Island.
– De allra flesta förstår i dag att vi gemensamt måste ta ansvar för miljön. Det finns strikta riktlinjer som ska följas och genom miljöcertifieringar kan vi visa våra kunder att turerna sker på de rätta villkoren, säger han och fortsätter:
– Vi har dessutom valt att stödja den marinbiologiska forskningen här. Vi vill veta mer om valarnas beteende för att kunna ta största möjliga hänsyn till dem.

I fartygets kafeteria finns havets djurliv avbildat på planscher på den mörka träpanelen. Förutom tidigare nämnda arter lever även knölval och späckhuggare i vattnet utanför Reykjavik. På nio av tio turer har passagerarna tur, berättar Sveinn Holmár Gudmunsson. Vi har hittills inte haft någon lycka, men hoppet lever. I regnet på däck duggar rapporterna oregelbundet, men tätt. Klockan fyra! Klockan fem!

Bökarnas vik. Doften av fisk sprider sig mellan de färgglada båthusen längs hamnpromenaden. Naturen lockar naturligtvis mest, men huvudstadens restaurangliv har tagit ett fast grepp om andraplatsen när det gäller anledningar till att besöka Island. I den alltjämt trendiga och expanderande stadsdelen som mer uppsluppet än anspråksfullt kallas Fishpacking district ligger barerna och krogarna närmast på rad. Åtminstone för en stad av Reykjaviks storlek. Här smörjer du kråset med fisk och skaldjur – förstås – men även med paradproteinet lamm som i regel tillagas i trakterna kring perfektion.

Pärlbandet av klubbar och restauranger fortsätter sedan ned mot Ingólfstorg och tar vänster in på Hverfisgata och Laugavegur i stadens inre. På Hverfisgata skiner öns enda Michelinstjärna från den lilla matsalen på Dill. Här serveras en omtalad sjurättersmeny – tillagad enligt nynordiska dogmer – mellan onsdag till lördag och sittplatserna är givetvis hett åtråvärda. Kort och gott smakar Reykjavik förbaskat gott. Särskilt före det obligatoriska intaget av den mytomspunna potatisspriten Brennivín – Svarta döden.

Så händer det. Just som regnet gjort den röda fiskeoverallen ytterligare ett ton tyngre händer det verkligen. Det som alla och envar väntat på. En väldig vikval uppenbarar sig i vattnet och tar sig lugnt, men kraftfullt upp för att ta luft. Suset på övre däck går nästan att ta på. Naturens under är över på en sekund – de flesta som försökt att föreviga ögonblicket har bara vatten på sina bilder – men ändå omvälvande. Det visar sig snart att valen inte bara bröt havsytan utan även isen – i bildlig mening. För snart omringas båten av delfiner. Livliga sådana och genom den friska luften ekar buden från fartygets utkikstorn. Babord till styrbord. Styrbord till babord och tillbaka igen.

Guide: Reykjavik

Ligger: I sydvästra Island.

Befolkning: 126 100 invånare – och 222 590 invånare inklusive förorter. Totalt har Island 348 580 invånare. (Hagstofa, 2017)

Valuta: Isländsk krona (ISK).

Språk: Isländska, men de allra flesta talar engelska.
Tidsskillnad: Två timmar före svensk sommartid – en timme före vår vintertid.

Resa hit: Det går direktflyg från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn till flygplatsen i Keflavik strax utanför Reykjavik. Icelandair erbjuder möjligheten att stanna på Island i upp till sju dagar vid mellanlandning med flyg till Nordamerika. Detta utan extra kostnad.

Ta sig runt: Det går utmärkt att promenera mellan stadens restauranger och sevärdheter. Annars är det stadsbuss som gäller.

Restauranger

Kol
Mysigt ställe nära Hallgrímskirkja, den ståtliga kyrkan som är Island nästa högsta byggnad. Såväl à la carte som avsmakningsmenyer erbjuds där skaldjuren sticker ut som de mest förförande och lammet med blåbärspolenta som den roligaste rätten. Plus för de goda – och många – drinkarna.

Skólavörðustígur 40
kolrestaurant.is

Gló
Vegetarianernas och de hälsomedvetnas favorit i Reykjavik. Fräscht, gott och mättande – vi är ju på rejäla Island. Finns på fyra platser i Reykjavik samt numera även i Köpenhamn.

glo.is

Kopar

Kopar, som ligger i ett turkost båthus i Fishpacking district, serverar såväl kött som fisk med bravur och utan knussel. Missa inte krabban som är en specialitet på menyn – ät den som kaka eller soppa. Båda är utmärkta.

Geirsgata 3
koparrestaurant.is

Dill

Här hittar du ett skandinaviskt kök med lokala råvaror som haffat Islands enda Michelinstjärna. Välj avsmakningsmenyn och öppna plånboken med ett leende. Ett mäkta populärt ställe – se till att boka bord i god tid.

Hverfisgata 12

dillrestaurant.is

Se & Göra

Valsafari

Intill Fishpacking district, i Reykjaviks gamla hamn, erbjuder flera aktörer valsafari och liknande turer. För att bidra till en mer hållbar bransch, läs på eller fråga på plats om hur respektive företag bedriver sitt miljöarbete. Vi valde att åka med Elding som även har verksamhet i Akureyri på norra Island.
Aegisgardur 5

elding.is