Siciliens kök: Varmkorv med champagne

Italien

Siciliens kök: Varmkorv med champagne

2017-07-25

RES stående matkrönikör Staffan Heimerson om hur man egentligen ska beskriva Siciliens kök.

Av: Staffan Heimerson

”Alla regioner har ett eget kök”, sa jag och lät motbjudande förnumstig. ”Jag har bara inte kommit på hur man beskriver Siciliens.”

”Så!”, sa min reskamrat och pekade i mot en gränd med namnet Via XXV Novembre. ”Läs skylten! Det är SÅ Sicilien är.”

Jag läste och förstod någorlunda. Skylten sa: ”FRITTO & DIVINO”.

”Spänn ögonen och läs menyn under!”

”Jag bara gissar”, svarade jag. ”Fritto betyder nog friterad mat och divino står för ljuvligheter. Kanske.”

”Eller kanske inte. Men läs längre ner!”

”Du har rätt, signora. Det står: MACKOR OCH CHAMPAGNE. Regionens kök. Siciliens själ. Avanti!”

Klockan var redan 9.30. Vi var i Cefalú. Vi hade redan avverkat Duomon, kyrkan i siciliansk barock, och vandrat i sanden på den halvmåneformade badstranden nedanför vårt hotell, vilket bar ett namn, som förde tankarna till folkrörelse-fix från 50 år tillbaka i tiden, Riva del Sole.

Vi var verkligen värda ett glas champagne. (En beprövad iakttagelse: champagne smakar bäst på förmiddagen.) Till vår champagne åt vi en varmkorv med arancine, friterade risbollar. Prima. Ja, det finns verkligen regionala kök utan spridningseffekt överallt i världen. Det är i Skåne – surprise, surprise – vi äter skånsk kalops och i Piteå vi äter pitepalt. Inte tvärtom.

I Frankrike lagas maten med smör i Normandie men med olivolja i Provence. I Tjeckien dricker alla öl, i Slovaken är det vin som gäller. Om ni äter gumbo med cornbread är ni garanterat i New Orleans och äter ni en chicken tikka med salmonella är ni i Kathmandu.

I matens värld existerar gränser. Men nu i Cefalù ­– en arkeologisk pärla och badort sju mil öster om Palermo och platsen där stora delar av den underbara filmen Cinema Paradiso spelades in ­­– undrade vi: Är det egentligen nå’n skillnad på italiensk mat och siciliansk?

O ja! Det finns på Sicilien, Medelhavets största ö, många rätter och recept som inte tar sig över Messinasundet. Jag upptäckte det dag två. Jag hade av fantasilöshet och lättja, och för att det är så gott, ätit pasta till varje måltid. Nu den fjärde var det pasta igen, och det blev spaghetti con le sarde; sardinerna var smaksatta med öns unika vildfänkål och av lök, pinjenötter och russin. Det smakar som det låter.

Det sicilianska köket är resultatet både av öns råvaror och dess märkliga historia: den är präglad av härskare och kolonisatörer från det klassiska Grekland och kartager, fenicier och punier redan på 700-talet f.Kr. Senare av sikaner, sikeler och elymer, följda av romare, saracener, spanjorer, napolitanare och – mest överraskande – normander.

Det är på Sicilien Europa, Mellanöstern och Nordafrika kolliderar och det är här världens allra första kokbok författats, Konsten att laga mat, av Mithaecus, en grek från Syrakusa, på 400-talet f. Kr. Och, tänkte jag, om jag äter mig runt ön kanske jag stöter på ”det nya saracenska köket” eller en ny-punisk konkurrent till Fävikens avskalade jämtska kök.

Ja, minsann. I det gamla Ragusa i Siciliens sydosthörn fick jag bord på den tvåstjärniga Locanda Don Serafino, ett gammalt stall som inretts minimalistiskt. Det var skrämmande formellt i sin framtoning. Jag åt en finstämd kombination av ägg och tomatsås som sannolikt inte skulle kunna presteras någon annanstans. Det var också mycket sparris och smultron.

Det sicilianska köket präglas annars av ett enkelt livsnjuteri, baserat på öns råvaror som körsbärstomater och kapris, svärdfisk, mandel, pistagenötter och saffran. Skalden Homeros besjöng det. Araberna kom med apelsiner och citroner, auberginer och sockerrör. Öborna fick smak för sötsaker, främst marsipan, och i gränderna i vilka jag vandrade bjöds överallt ut granite, isglass smaksatt med frukt.

Aristokraterna åt förnämligt och de fattiga klasserna apade efter. Men av kostnadsskäl ersatte de köttet med aubergine och i stället för riven ost använde de brödsmulor. Det är detta fattigmanskök som ger det sicilianska köket dess särart.

Sicilianarna är så fästa vid det att jag under en vecka i bil över hela ön såg mycket få pizzerior och inte ett enda McDonalds.

Mer från RES

Här är världens fredligaste länder med de starkaste passen 2026
Vilka länder kombinerar hög säkerhet med stor frihet att resa? Henley & Partners har jämfört sitt passindex för 2026 med årets Global Peace Index, som tas fram av Institute for Economics and Peace. Resultatet är en lista över länder som både hör till världens fredligaste och har några av de mest kraftfulla passen. Trots att
VM-succén lyfter reseintresset för Kap Verde
Kap Verde har seglat upp som ett av sommarens mest omtalade resmål efter de oväntade framgångarna i fotbolls-VM. Även svenska researrangörer ser ett ökat bokningstryck till ögruppen inför vintern. Mellan den 6-17 juli såg Ving den första veckan en ökning på 23 procent i antalet bokningar till Kap Verde-ön Sal jämfört med motsvarande vecka i
AI förändrar hur resenärer väljer hotell
Resenärer börjar i allt högre grad fråga AI om semestertips i stället för att söka på Google. Det förändrar hur hotell, besöksmål och andra turistföretag behöver arbeta med sin digitala synlighet. – Förr handlade det om sökmotoroptimering. Nu handlar det om att AI ska förstå vem vi passar för och när den ska rekommendera oss,
Hotellrecension: NoMad London i Covent Garden
Det är svårt att tänka sig en bättre adress för ett hotell än Bow Street i Covent Garden. På ena sidan gatan reser sig Royal Opera House. På den andra står en massiv stenbyggnad som i nästan tre sekel var en plats dit människor släpades mot sin vilja. Här har Oscar Wilde stått inför rätta.
Bildspecial: Världens vackraste flygplatser 2026
Årets lista över världens vackraste flygplatser har landet! Bakom den står som vanligt Prix ​​Versailles, som uppmärksammar sju terminaler vilka man menar gör flygplatsen till en arkitektonisk sevärdheter i egen rätt. Årets urval hittas i Kina, Tyskland, Indien, Kambodja och USA, och visst sticker de ut i sin byggnadskonst? Terminal 2 vid Lokapriya Gopinath Bardoloi
Hotellrecension: Son Bunyola på Mallroca
På Mallorcas dramatiska nordvästkust, där bergskedjan Serra de Tramuntana stupar ner mot Medelhavet, har Richard Branson förvandlat en flera hundra år gammal finca till ett av öns mest eftertraktade hotell. Visst är Son Bunyola femstjärnig komfort, men det är också så mycket mer – en plats där landskapet, råvarorna och den mallorkinska livsstilen står i
Hotellrecension: The Mandrake i London
Bakom en diskret fasad i Fitzrovia döljer sig ett av Londons mest särpräglade boutiquehotell. Med en grönskande innergård, surrealistisk konst, prisbelönt wellnesskoncept och bra restaurang, är The Mandrake en destination helt i sin egen rätt. Hotellet må inte synas från gatan, men det tål att påpekas på en gång: The Mandrake gör inga försök att
Här är Europas nya långled – 349 mil genom sex länder
Att vandra från Polens sandstränder till den italienska kusten utmed Adriatiska havet låter som ett projekt för särskilt envisa friluftsmänniskor. Det är också just dem som nya Wolf Trail vänder sig till. Den nya europeiska långleden mäter 3 494 kilometer, passerar sex länder och bjuder på sammanlagt drygt 78 400 höjdmeter. Hela sträckan beräknas ta


Copyright © 2026 RES Travel Magazine Sweden AB, c/o Nils Norberg, Lövängsgatan 3, 11544 Stockholm.