Daniel Ohlsson är ekonomen som blev fotograf. I ett nytt fotoprojekt “The World in One Year” försöker han nu få sin omgivning att förstå vikten av vi ska ta hand om vår jord – ett fotoprojekt du i veckan kommer att kunna ta del av på RES Instagram. Här berättar han om hur intresset för världen och för att resa började.

Text: Linda Larsson

Vilken var din första resa du gjorde?
– Oj, jag var i Danmark med föräldrarna. Vi reste inte alls mycket, mest inom Sverige och till Danmark.

– När jag var 18 år tågluffade jag och en kompis genom Europa. Det var en klassisk rutt genom Östeuropa till Italien. Vi åkte runt som tokar under en månads tid. Det var under den gamla goda Interrail-tiden. Vi tog oss till och med till Skottland och letade efter sjöodjuret, fast henne hittade vi aldrig.

Du pluggade till civilekonom men blev istället fotograf? Hur kom det sig att du började fota?
– Jag började jobba på tv4 som webbredaktör efter att jag skrivit en C-uppsats om investeringsbedömning på just TV4. En dag behövdes en fotograf som skulle plåta Sikta mot stjärnorna. Så plötsligt stod jag med en kamera i handen. Och bilderna blev bra. Så fick jag frågan igen och sen så var stenen i rullning.

– Första gången jag skulle plåta i en studio med blixtar fick jag frågan om jag kunde det där med ljussättning. Jag hade lite koll på hur det funkade men hade aldrig gjort det innan. Jag sa ja, en liten vit lögn helt enkelt. Och vem stiger in genom dörren om inte Rowan Atkinson – Mr Bean.

Du åkte till Asien och var där i ett år när du var 26 – vad gjorde du är?
– Jag ville ner till Asien för att bygga på min portfolio och testa på om det skulle gå att frilansa som runtresande fotograf. Det gick. Jag jobbade åt allt från AP till alla möjliga magasin.

Hur lyckas man som runtresande frilansfotograf ?
– Det handlar om paketeringen. Du kan inte säga ”jag åker hit – vill ni ha något därifrån?”. Man måste sälja in en produkt – och där tror jag ekonomutbildningen hjälpt mig mycket i att veta hur man ska paketera bilder och texter.

Tredje veckan in var du med om en traumatisk upplevelse – vad hände?
– Ja, det var på Sumatra det hände. Jag var där för att fota orangutanger när den lilla byn vi bodde i drabbades av en fruktansvärd översvämning natten mellan den 2e och 3e november 2003. Jag var själv sekunder från att drunkna den natten och hela mitt liv passerade revy under timmen som helvetet pågick. Jag var beredd på att dö där i mörkret – det var absolut inget jag accepterade men jag var beredd på att det skulle kunna hända. Jag lyckades mirakulöst överleva, men jag förlorade en av mina vänner i flodvågen. Över 300 personer dog den natten – hälften av oss som var i den lilla byn. En natt som för alltid påverkat, och fortfarande påverkar, mitt liv. En natt jag aldrig kommer att glömma.

Resandet generellt, hur har det förändrat dig?
– Små saker blir inte så stora. Jag kan känna när jag kom tillbaka till Sverige att allt förstoras upp så mycket här – småproblem blir stora problem. Det är lätt att tappa perspektiven när man inte reser.

Vilket av alla dina äventyr runt om i Europa världen har varit mest berikande?
– Det var nog när jag arbetade med att utbilda guider i Kalahariöknen i Botswana. Jag kom otroligt nära några familjer som tillhör bushmen-folket och fick lära mig hur vi måste leva i samklang med naturen och respektera både naturen och alla som lever i den. Vi i västvärlden har så otroligt mycket att lära av ursprungsbefolkningar världen över. De har kunskap om livet och respekterar naturen på ett sätt jag tror vi måste anamma om denna planet ska ha en chans att överleva.

Du har precis fått barn – på vilket sätt förändrar det ditt resande?
– Nu längtar jag hem på ett helt nytt sätt än vad jag gjorde innan. Ute på uppdrag kan saknaden av familjen komma över en som en våg när jag minst anar det – jag förstår först nu vad folk menar när de säger att de bara vill vara hemma.

– Och jag drömmer om den dagen han blir så stor att jag vi alla kan åka till södra Afrika så vi kan få uppleva allt jag varit med om där som en familj.

Berätta lite mer om ditt projekt?
– Vi ser hela tiden larmrapporter om hur illa det är ställt med vår planet men eftersom abstrakta siffror inte verkar bita på mänskligheten funderade jag på alternativa sätt att påverka. Med fotoprojektet “The World in One Year” visar jag en bild om dagen från vår planet på sociala medier, jag berättar om den och varför den är viktig och på detta sätt hoppas jag att kunna påverka så många som möjligt att göra smarta och hållbara val för vår värld – inte bara för naturen utan även för våra medmänniskor.

– Med mitt fotoprojekt vill jag visa upp vilken vacker värld vi har, vilken fantastik planet vi lever på och har till låns. Det handlar om allt från små till stora val. Det handlar om att politiker måste göra hållbara val för vår värld även som det skakar om i väljarskaran, det handlar om att företag världen över måste tänka miljömässigt även om det svider i plånboken. Och det handlar lika mycket om att vi – varje individ – måste tänka till och ta beslut som visar respekt mot denna jord och mot alla de som vi delar den med.

Vilka bilder kommer vi att få se på Instagram den här veckan?
– RES Instagram kommer att få ta del av en vecka i mitt fotoprojekt ”The World in One Year”. Vi börjar på dag 165 på Svalbards östkust och sedan får vi se var vi hamnar.

Följ Daniels fotoprojekt på RES Instagram. Vill ni se fler av hans bilder: gå in och följ honom på hans egna Instagramkonto på @dannedoff eller på www.doff.se

Om Daniel Ohlsson

Ålder: 39 år.
Gör: Fotograf.
Bor: Stockholm.