Finns det resmål vi bör undvika av etiska och moraliska skäl? Det är en fråga som jag får ganska ofta och som jag även ställer mig själv ibland.

Bör man verkligen turista i länder där mänskliga rättigheter kränks? Ska man genom sina resor bidra till vinster för regimer som torterar och mördar? Att besöka krigszoner eller områden som Utrikesdepartementet avråder ifrån är av uppenbara skäl inte lämpligt (och något de flesta avstår från frivilligt), men resten av världen då?

 

Det är tydligt att det är skillnad på land och land när vi planerar våra semestrar. Länder som ligger längre bort från Sverige rent kulturellt hyser vi större misstänksamhet emot. När den arabiska vårens folkliga uppror mot myndigheterna exploderade 2011 fick det av förklarliga skäl som konsekvens att turisterna lämnade populära turistmål i till exempel Egypten, Turkiet och Tunisien. Men sedan lättade restriktionerna. I dag finns ingen avrådan mot att besöka turistorterna och huvudstäderna, men turisterna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Fast är det så konstigt, visst känns det ändå i magen att det faktiskt är jättefarligt där trots allt..?

 

Låt oss istället titta på USA, ett land som vi har ganska lätt att identifiera oss med. USA har dödstraff i flera stater, fullkomligt badar i vapen och styrs av en president som de flesta av oss inte är särskilt förtjusta i. Därför borde vi avstå från weekendresan till New York? Från solsemestern i Florida? Men alla schyssta östkustbor som inte röstade på Trump då – ska de straffas för något de inte gjort sig skyldiga till? Den trevliga mikrobryggaren i Brooklyn, det är väl taskigt om hen ska tappa business? Och jag som är så suuugen på att hänga på South Beach i Miami. Jag känner nog att jag kan se mellan fingrarna med att detta är en Trumpstat.

 

För att inte tala om Thailand – vårt andra hem? Som har så god mat, så glad lokalbefolkning och så vackra stränder? Men där råder ju inte demokrati och landets mänskliga rättigheter har inskränkts än mer sedan det militära maktövertagandet 2014. Det är ju inte så soft när man tänker efter. Fast det märker ju inte jag när jag ligger i min hängmatta på Koh Samui. Åååh. Äh, jag bokar nu! 

 

Vi är inte konsekventa i våra resonemang och det är inte lätt att hålla moralen i styr när resesuget slår till. Hur jag än vänder och vrider på argumenten kommer jag ändå alltid fram till samma svar varje gång – att resa är nödvändigt. För att se likheter och olikheter. För att vi ska bli upplysta och för att upplysa. Därför blev jag väldigt glad när SAS i höstas presenterade sin nya kampanj ”We are travelers” med frågan ”How can you change the world if you haven’t seen it?” Jag tycker att den meningen summerar det hela ganska bra.

 

Kajsa Beausang, chefredaktör RES